Syrier och eritreaner prioriterades före afghaner och irakier.
Denna artikel bygger på siffror som Migrationsverket redovisat i sina årsberättelser eller som svar på våra direkta frågor. Siffrorna i olika källor stämmer inte helt med varandra och vi presenterar dem därför i avrundad form. I bilaga 2.3 finns tabeller som visar hur vi kommit fram till siffrorna i texten och vilka källor vi använt.
Författare: Karin Fridell Anter. Foto: okänd fotograf. Version 27.3.2021.
Under 2015 sökte nästan 163 000 människor asyl i Sverige. Av dem kom 29 000 under det första halvåret, en siffra som låg något under halvårsgenomsnittet för åren 2013–14. Från juli ökade antalet asylsökande från Mellanöstern och Afghanistan. Den enskilt största gruppen var syrier (51 300 personer) och den näst största var de med afghanskt medborgarskap (41 600 personer). Den tredje största gruppen kom från Irak (20 900 personer) och dessutom kom människor från bland annat Eritrea, Somalia och Iran. 7 700 personer registrerades som statslösa.
Behandlingen av asylansökningarna tog flera år och först i juni 2020 presenterade Migrationsverket en sammanställning av resultatet.[1] Av dem som kom 2015 fick nästan 99 000 personer uppehållstillstånd. Drygt 84 000 av dem fick bifall i första instans, alltså Migrationsverket. Drygt 11 000 fick nej från Migrationsverket men beviljades uppehållstillstånd efter överklagan till migrationsdomstol. Drygt 3 000 personer fick avslag på sin asylansökan men fick sedan uppehållstillstånd via till exempel anknytning eller arbete, så kallat spårbyte. Andelen bifall skiljde sig kraftig mellan olika nationaliteter.
Drygt 60 procent av uppehållstillstånden var permanenta, medan resten var tillfälliga på antingen 3 år eller 13 månader. I och med den ”tillfälliga” begränsningslagen, som antogs sommaren 2016, blev tillfälliga uppehållstillstånd det normala, oavsett när personen hade kommit till Sverige.
Ursprungsländer
Syrien var 2015 världens minst fredliga land. Sedan 2011 pågick ett inbördeskrig mellan en rad olika grupperingar, med stor internationell inblandning. Under 2015 dödades nästan 49 000 människor[2] och den sammanlagda dödssiffran i kriget uppskattades i augusti 2015 till 250 000. I juli 2015 beräknades över fyra miljoner syrier ha flytt till grannländerna, varav nästan hälften till Turkiet. Ytterligare 7,6 miljoner levde som internflyktingar. Den humanitära katastrofen innebar bland annat att 70 procent av befolkningen saknade dricksvatten och en tredjedel led av matbrist. Alla stridande grupper har begått övergrepp mot civilbefolkningen.[3] [4] [5]
Afghanistan är Asiens fattigaste land och ett av världens mest korrupta. Sedan 1979 har där ständigt varit krig med stor utländsk inblandning. De asylsökande från Afghanistan var den näst största gruppen av dem som kom till Sverige och de som fick vänta längst på sina besked. Därför ägnar vi två kapitel *** åt en mer ingående presentation av situationen i Afghanistan.
Irak var 2015 det tredje värst krigsdrabbade landet i världen. Regeringstrupperna, med internationellt stöd, bekämpade terroristorganisationen IS (Daesh). Under andra halvåret 2015 dödades minst 3 500 civila i terrorbrott och krigshandlingar. I de områden som hölls av IS begicks systematiska övergrepp mot civilbefolkningen, på en nivå som av FN benämndes som krigsbrott, brott mot mänskligheten och möjligen folkmord. Över 1500 kvinnor hölls som sexslavar av IS. Även regeringstrupperna och andra militära grupper begick övergrepp mot civila. I slutet av 2015 beräknades antalet internflyktingar till över 3,3 miljoner.[6] [7]
Eritrea är en av världens hårdaste diktaturer med hård förföljelse mot oliktänkande. Rättssystemet är i praktiken styrt av regeringen och Internationella Rödakorskommittén (ICRC) och andra observatörer tillåts inte övervaka förhållandena i fängelserna. 1998 – 2000 pågick ett krig med Etiopien, vilket medförde stor förödelse och gjorde 500 000 eritreaner hemlösa. Gränsen mellan de båda länderna är sedan dess föremål för ständig konflikt. Många unga män och kvinnor flyr från landet för att undvika värnplikt, som kan pågå i åratal.[8] [9]
Somalia är ett av de mest krigsdrabbade länderna i Afrika. Sedan 2009 pågår ett inbördeskrig mellan regeringen och ett antal islamistiska organisationer, där Al Shabab är den mest kända. Civilbefolkningen drabbades 2014 – 2015 av våld och övergrepp inte bara från upprorstrupperna utan också från både regeringstrupper och den afrikanska unionens styrkor som fanns i landet för att bekämpa Al Shabab. Den svaga regeringsmakten ledde till stor rättsosäkerhet och till maktstrider mellan olika klaner. Landet drabbas regelbundet av torka med ständig matbrist som följd, vilket drabbar internflyktingarna värst. 97 procent av flickorna utsätts för kvinnlig könsstympning.[10][11] [12]
Iran har hårda inskränkningar vad gäller yttrandefrihet och mötesfrihet och accepterar inte sådant som ”skymfande av profeten” eller ”propaganda mot staten”. Kvinnors rättigheter är kraftigt begränsade och homosexuella handlingar straffbara. Dödsstraff är vanligt – under 2015 avrättades cirka 1 000 personer – och dessutom finns bestraffningar som offentlig piskning och avhuggande av kroppsdelar.[13] [14]
Migrationsverkets statistik baseras på medborgarskap och inte på vilket land man faktiskt har bott i. Många av de afghanska medborgare som har sökt asyl i Sverige har levt som flyktingar i Iran eller Pakistan och kanske aldrig ens varit i det som räknas som deras hemland. I Iran har de bland annat hotats av tvångsrekrytering till de syriska trupper som deltagit i Syrienkriget på Assadregimens sida. Drygt hälften av de ensamkommande afghanska ungdomar som sökt asyl i Sverige uppskattas vara uppvuxna i Iran.[15]
Många asylsökande tillhör folkgrupper som finns i flera länder och kan ha flytt just för att de tillhör en förföljd minoritet. Information om detta går inte att utläsa ur Migrationsverkets siffror. Några sådana grupper är
* Hazarer, en shiamuslimsk minoritet i det sunnimuslimska Afghanistan. Många hazarer lever som flyktingar i Iran eller Pakistan. De afghanska medborgare som flytt till Sverige från dessa länder är oftast hazarer.
* Kurder lever som minoritetsfolk i Turkiet, Iran, Irak och Syrien. De är utsatta för olika grad av förtryck, och kurdiska grupper utgör både politisk opposition och militära motståndsrörelser mot respektive centralregering.
* Yazidier är en religiös minoritet i Syrien och Irak. 2014 fördrevs de från sina hem av IS och utsattes för mycket hårda övergrepp, något som EU-parlamentet betraktade som folkmord.[16]
* Uigurer är en muslimsk minoritetsgrupp i Kina, där de utsätts för hårt förtryck. Uigurer bor också i grannländerna Kazakstan, Uzbekistan och Kirgizistan.[17]
Långa väntetider
Av dem som sökte asyl år 2015 fick cirka 21 000 sina besked samma år, medan de övriga fick vänta. Under 2016 prioriterade Migrationsverket de ärenden där det fanns presumtion, alltså ett generellt beslut om att det räckte med att kunna visa varifrån man kom. Därmed fick i stort sett alla syrier och eritreaner sina besked innan slutet av 2016. Afghanernas och irakiernas fall sågs från början som mera svårbedömda och fick vänta.
I slutet av 2016 var det minst 28 400 afghaner och 10 000 irakier som kommit 2015 och som fortfarande väntade på besked i sitt grundläggande asylärende. Två år senare var motsvarande siffror minst 300 afghaner och 200 irakier. Inte heller under 2019 avgjordes alla kvarvarande ärenden från 2015, och så sent som i september 2020 var ett fåtal av dem fortfarande inte avgjorda. För dessa har vi ingen uppgift om nationalitet.
Väntetiderna innebar att människor tvingades leva i ovisshet under lång tid. Vissa, men långt ifrån alla, hade rätt att arbeta under väntetiden. De som bodde på Migrationsverkets förläggningar kunde bli flyttade till en annan del av Sverige med kort varsel, och de som hade lyckats hitta bostad på annat sätt fick knappt 2 000 kronor i månaden för att täcka alla utgifter. Som asylsökande hade de inte fullständiga personnummer, vilket kunde skapa stora problem i kontakten med myndigheter, begränsade rätten till sjukvård och gjorde det omöjligt att öppna bankkonton.
Den avgörande nackdelen med att vänta länge var att man blev bedömd efter den nya tillfälliga lagen i stället för den utlänningslag som gällde när man kom. Från 20 juli 2016 blev det mycket svårare att få permanenta uppehållstillstånd, och villkoren för familjeåterförening försämrades drastiskt. Dessutom försvann möjligheten att få asyl som övrigt skyddsbehövande – ett skyddsskäl som gällde den som ”på grund av yttre eller inre väpnad konflikt eller andra svåra motsättningar i hemlandet känner en välgrundad fruktan att utsättas för allvarliga övergrepp.” Även skyddsskälet särskilt ömmande omständigheter togs bort, vilket drastiskt försämrade chanserna för barn att få asyl.
Asylsökande från Syrien
Drygt 51 000 av 2015 års asylsökande kom från Syrien. Redan år 2013 hade Sverige, som första land i EU, beslutat att syrier som sökte asyl i Sverige skulle få permanenta uppehållstillstånd och rätt att ta hit sina familjer.[18] Även de drygt 7 200 eritreanerna omfattades av motsvarande så kallade presumtion. Det var med den vetskapen som dessa människor sökte asyl i Sverige. Men löftet infriades bara för en del.
Syriernas fall var lätta att bedöma eftersom uppehållstillståndet var näst intill självklart om de kunde visa varifrån de kom. En större andel av dem hade också pass som accepterades som identitetshandlingar.[19] För att kunna fatta besluten så fort som möjligt började Migrationsverket med de lätta fallen. När den tillfälliga lagen trädde i kraft sommaren 2016 hade många syrier hunnit få permanenta uppehållstillstånd och möjlighet till familjeåterförening. De som inte hann få sina beslut innan lagen trädde i kraft fick i stället tillfälliga uppehållstillstånd, oftast på 13 månader och utan rätt till familjeåterförening.
I stort sett alla syrierna från 2015 hann få sina beslut samma år eller 2016, och av dem fick 92 procent någon typ av uppehållstillstånd. De som fick tillfälliga tillstånd har sedan oftast fått dem förlängda, och genom 2019 års förlängning av den tillfälliga lagen har vissa också fått
rätt att återförenas med sina familjer. Denna rättighet är dock mest formell eftersom det krävs att den nyanlända ska kunna försörja sin familj och ha kontrakt på en tillräckligt stor bostad.
Asylsökande med afghanskt medborgarskap
Den afghanska gruppen sökande var den näst största efter syrierna och skiljde sig från övriga nationaliteter genom att hela 56 procent registrerades som ensamkommande barn. De hade flytt från ett kaotiskt land med stort och ökande våld mot civila. Många av dem hade levt större delen av sina liv som flyktingar i Afghanistans grannländer Iran eller Pakistan, men genom sina föräldrar var de afghanska medborgare och det var gentemot Afghanistan deras asylskäl skulle prövas. Det betyder att hot från personer i uppväxtlandet aldrig togs upp i asylprocessen. Inte heller tog man hänsyn till att många flytt från Iran för att slippa bli tvångsrekryterade till de iransk/afghanska förband som deltog i syrienkriget på Assadregimens sida.
Om deras ansökningar prövats mot den lag som gällde när de kom skulle många av dem kunnat få asyl som övrigt skyddsbehövande. De 23 000 som registrerades som ensamkommande barn hade kunnat få uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. De flestas uppehållstillstånd skulle ha varit permanenta.
Så blev det inte. De allra flesta afghanska medborgarna fick vänta tills den tillfälliga lagen trätt i kraft, och oftast ännu mycket längre. När de väl stod på tur att få sina ansökningar prövade hade Afghanistan gått om Syrien som det land i världen där flest människor dog av krigshandlingar (27 000 respektive 20 000 år 2017)[20] [21]. Det betydde dock inte att afghaner fick stanna i Sverige. Bara knappt 14 000 afghanska barn och vuxna – 33 procent av de sökande – fick uppehållstillstånd vid Migrationsverkets prövning.
Ytterligare 6 000 afghanska medborgare fick uppehållstillstånd efter överklagan till domstol. Domstolarna ändrade alltså Migrationsverkets beslut för nästan en fjärdedel av de afghaner som överklagade, en siffra som var betydligt högre än genomsnittet för alla nationaliteter. Trots detta var det bara knappt hälften av afghanerna som fick uppehållstillstånd, att jämföra med över 90 procent av syrierna och eritreanerna.[22]
Totalt fick drygt 20 000 afghanska medborgare uppehållstillstånd. 11 000 fick permanent uppehållstillstånd, och av dem hade hälften kommit som ensamkommande barn. Resten fick tillfälliga uppehållstillstånd på 3 år eller kortare, beroende på vilka skyddsskäl de ansågs ha.[23]
Ensamkommande barn med afghanskt ursprung
Cirka 23 000 personer registrerades som ensamkommande afghanska barn när de sökte asyl 2015. De fick vänta mycket länge på sina beslut, och nästan 4 000 av dem hann fylla 18 år innan beslutet fattades. Därmed behandlades de inte som barn utan som vuxna vid beslutet. Av dem som hunnit fylla 18 fick endast 14 procent bifall i första instans. Ytterligare 10 000 fick sin ålder uppskriven av Migrationsverket (med eller utan medicinsk åldersbestämning) och av dem fick endast 8 procent bifall. Skillnaden är här mycket stor mot dem som fortfarande bedömdes vara barn när de fick sina beslut. Av dem fick hela 75 procent – 6 500 personer – uppehållstillstånd i första instans, varav de flesta permanenta.[24]
Färre än 800 åldersuppskrivna afghanska medborgare fick alltså uppehållstillstånd i första instans medan över 9 000 fick avslag. Uppskrivningen i ålder gjordes med metoder som har fått hård kritik för att vara godtyckliga och rättsosäkra (se kapitel***) och fick mycket stor betydelse för de personer det gällde. De som fått sin ålder uppskriven gick miste om möjligheten att få den relativt generösa bedömning som gällde barn och fick samtidigt uppehållstillstånd i betydligt lägre grad än de som av egen kraft hunnit fylla 18.
Även de som fyllt 18 av egen kraft fick oftast avslag, men hade ända nästan dubbelt så stor chans att få asyl jämfört med dem som skrivits upp till 18. Det kan bero på att de åldersuppskrivna schablonmässigt ansågs ha ljugit om sin ålder, vilket användes för att ifrågasätta deras trovärdighet och därmed kunna avfärda deras berättelser. (Se kapitel ***.)
Av dem som fortfarande bedömdes som barn när de fick sitt beslut fick alltså majoriteten permanent uppehållstillstånd. 1000 barn fick tillfälliga uppehållstillstånd som skulle omprövas efter myndighetsdagen. Över 2000 minderåriga fick avslag men har fått vänta på utvisning tills de fyller 18, eftersom barn utan ”ordnat mottagande” inte kan utvisas till Afghanistan. När de väl fyller 18 har de inte längre rätt att stanna i Sverige.
Afghanska vuxna och familjebarn
Alla afghanska asylsökande var inte ensamkommande barn. Av dem som kom 2015 var cirka 6 400 vuxna utan barn, därav ungefär 1 000 kvinnor. Dessutom kom ungefär 2 900 barnfamiljer med totalt 5 000 vuxna och 6 600 barn.[25]
Nästan hälften av barnföräldrarna fick uppehållstånd, och tillsammans med dem cirka 36 procent av familjebarnen. För de vuxna utan barn var bifallsprocenten mycket lägre – uppskattningsvis 11 procent, vilket innebär ungefär samma nivå som för de ensamkommande som bedömdes som vuxna.
De som fick nej
Efter Migrationsverkets prövning var det totalt ungefär 27 000 personer med afghansk bakgrund som hade fått avslag på sina asylansökningar. Av dem var
– Ungefär 2 200 ensamkommande barn som fortfarande bedömdes vara barn
– Ungefär 12 600 ensamkommande barn som hade fyllt eller skrivits upp till minst 18 år
– Ungefär 4 200 barn som kommit tillsammans med sin familj och ytterligare ett okänt antal som fötts under tiden i Sverige.
– Ungefär 2 600 vuxna med barn
– Ungefär 5 700 vuxna utan barn
Ungefär 6 000 av alla dessa fick sedan uppehållstillstånd efter överklagan till Migrationsdomstolen, och ett fåtal fick stanna genom att byta spår till att bli arbetskraftsinvandrare. Ett okänt antal har också fått ny prövning efter att ha ansökt om verkställighetshinder.
Och de övriga, de som fortfarande inte fått uppehållstillstånd?
– Ungefär 1 500 har rest till Afghanistan. Av dem deporterades minst 555 med tvång.
– De flesta som fått avslag som barn har fått vänta i Sverige tills 18-årsdagen då det blir möjligt att utvisa dem som vuxna
– Av de ensamkommande som fyllt eller skrivits upp till 18 vid beslut har ungefär 7 000 fått tillfälligt uppehållstillstånd genom gymnasielagen, med oklara möjligheter att sedan få jobb och därmed slippa utvisning.
– Barnfamiljerna har inte kunnat tvångsutvisas men föräldrarna har inte rätt att arbeta utan de tvingas leva på minimala bidrag från staten. När barnen fyller 18 kan de utvisas som vuxna och pojkar kan då också betraktas som ”manligt beskydd” för sina mödrar och syskon.
– Flera tusen, av alla kategorier, har flytt vidare inom Europa och i många fall fått uppehållstillstånd i andra länder.
Bättre siffror än så kan vi inte få fram. En grov uppskattning är att 8 000 afghanska medborgare lever i Sverige utan uppehållstillstånd och att ungefär lika många till riskerar att hamna i den situationen när de fyller 18 år och blir utvisningsbara, eller om de inte får jobb enligt gymnasielagen.
Ytterligare frågor
Informationen i det här kapitlet bygger på uppgifter som tagits fram allt eftersom, som underlag för artiklar och delrapporter om specifika ämnen. Med en samlad forskningsinsats skulle man säkert kunna nå mycket längre. Några frågor som skulle vara intressanta att få belysta är
– Vilka kategorier av sökande (kön, ålder etc.) har fått asyl efter överklagan till domstol – och med vilka motiveringar?
– Hur många personer har ansökt om verkställighetshinder och ny prövning? Hur många har fått detta beviljat? Hur många har sedan fått uppehållstillstånd i sin nya prövning?
– Hur många barn har fötts i Sverige med en eller två föräldrar som är asylsökande eller som nekats asyl? Hur har frågan om dessa barns uppehållstillstånd behandlats? Hur många har fått uppehållstillstånd respektive avslag?
– Hur många som fått avslag i Sverige har sedan fått asyl i andra länder – och med vilka motiveringar?
– En utvärdering av åldersbedömningarna. Hur många åldersuppskrivningar har skett med respektive utan medicinsk åldersbedömning? Hur många fick sin ålder sänkt i domstolen? Vilka motiveringar har använts i båda fallen?
– En utvärdering av nya gymnasielagen vad gäller beslut i Migrationsverk och domstolar och grunderna för dessa.
– En kvantitativ uppsummering av hur många som fått uppehållstillstånd respektive avslag efter att ha påbörjat och eventuellt avslutat studier med hänvisning till nya gymnasielagen.
– En uppföljning av vad som händer med dem som blir kvar i Sverige utan uppehållstillstånd.
[1] Migrationsverkets sammanställning förmedlad av Ekot 2020-06-09 https://sverigesradio.se/artikel/7490748
[2] UCDP Database Syria https://ucdp.uu.se/country/652
[3] https://reliefweb.int/report/world/global-peace-index-2016 OCHA 8 juni 2016
[4] https://www.unhcr.org/news/press/2015/7/559d67d46/unhcr-total-number-syrian-refugees-exceeds-four-million-first-time.html UNHCR 19 juli 2015
[5] https://www.bbc.com/news/world-middle-east-26116868 Syria: The story of the conflict. BBC 11 mars 2016
[6] https://reliefweb.int/report/world/global-peace-index-2016 OCHA 8 juni 2016
[7] https://www.ecoi.net/en/document/1352632.html Human Rights and Democracy Report 2014: Iraq – in-year update December 2015
[8] https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/eritrea/ Utrikespolitiska institutet
[9] https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=38100 Temarapport Eritrea; Fängelser och försvarsanläggningar. Lifos 12 sept 2016, PDF
[10] https://www.hrw.org/node/268038 Human rights watch World report 2015: Somalia
[11] https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/somalia/ Utrikespolitiska institutet
[12] https://unicef.se/fakta/kvinnlig-konsstympning UNICEF 2 november 2020
[13] https://lifos.migrationsverket.se/dokument?documentSummaryId=36690 Human Rights Watch World Report 2016: Iran, PDF
[14] https://www.amnesty.se/vara-rattighetsfragor/dodsstraff-tortyr/dodsstraff/dodsstraffet-i-varlden-2016/ Amnesty: Dödsstraffet i världen 2016
[15] https://sak.se/afghanistan/flykt/pa-flykt-i-sverige Svenska Afghanistankommittén 29 maj 2017
[16] https://sverigesradio.se/artikel/6362379 EU-parlamentet: IS begår folkmord på kristna och yazidier. Radio Sweden 5 februari 2016.
[17] https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/uigurer Nationalencyklopedin: Uigurer
[18] Alla syrier får permanent uppehållstillstånd. Sveriges Radio 2013-09-03. https://sverigesradio.se/artikel/5634316
[19] https://www.svd.se/manga-flyende-saknar-id-handlingar
[20] UCDP Database Syria https://ucdp.uu.se/country/652
[21] UCDP Database Afghanistan https://ucdp.uu.se/country/700
[22] Svar från Migrationsverkets statistikavdelning på fråga från Karin Fridell Anter 2020-09-11
[23] Svar från Migrationsverkets statistikavdelning på fråga från Karin Fridell Anter 2020-09-11
[24] Svar från Migrationsverkets statistikavdelning på fråga från Ingrid Eckerman 2019-04-29
[25] Svar från Migrationsverkets statistikavdelning på fråga från Ingrid Eckerman 2019-08-05