Tjänstvilliga tjänstemän krävs för att verkställa politiken
När gränspolisen hämtar mamman i en flyktingfamilj i södra Gästrikland och hon panikslagen faller ihop på golvet med barnen i skräck omkring sig, ställer sig sjuttioåriga Elvy hindrande framför poliserna och säger: ” Ser ni inte vad ni gör, säger ni aldrig ifrån? Ta ansvar, visa civilkurage!”
Uppdraget byggde på ett misstag från migrationsverket. Barnen var svårt traumatiserade när mamman kom tillbaka en vecka senare från förvaret i Märsta.
Utan en tjänstvillig och väldisciplinerad byråkrati hade förintelsen inte varit möjlig. Det är inte heller utvisningen av de asylsökande ungdomarna i Sverige!
Författare: Jan Stattin. Illustration: Reza Rajabi, nu i Tyskland. Version 29.3.2021.
Det förflutna har betydelse, men först när vi vågar se parallellerna med det som händer nu! Efter kriget ville man gärna se Hitler och klicken kring honom som de egentligen ansvariga för förintelsen. Den plågsamma frågan om ansvaret fick sitt förenklade svar när man pekade ut en liten grupp i ledningen. Hos denna låg också ett huvudansvar. Men utan en tjänstvillig och väldisciplinerad byråkrati hade förintelsen inte varit möjlig. Detta var tidigt den kände förintelseforskaren Raul Hilbergs huvudtes och den har egentligen aldrig ifrågasatts, hur obekväm den än känts.[1] [2] Hilbergs forskning har lyfts fram här i Sverige i Olof Bortz avhandling.[3]
Att se förintelsen som en form av primitivt barbari eller ett resultat av ett auktoritärt system med motvilliga förövare blev alltså inte möjligt. Tvärtom visade Hilberg hur professionella byråkrater tog egna initiativ och agerade på egen hand. När vi ser på den humanitära katastrof som är på väg att utspelas i Sverige – utvisningen av de asylsökande ungdomarna under sken av att de alla saknar asylskäl, främst då de som flytt från Afghanistan men också från andra länder som Somalia – finns det skäl att lyssna på överlevare och forskare som oroas av de likheter med det förflutna de börjar skönja. Det ger oss anledning att titta på Migrationsverkets och migrationsdomstolarnas roll. Det är uppenbart att Migrationsverkets ledning sysslar med en tolkning och ifyllnad av lagen som svarar mot dess skrivning och inte mot dess syften. ”Myndighetsutövningen följer inte av lag, utan är ett resultat av de regler och den praxis som Migrationsverket ställt upp som utfyllnad av lagen” sade advokaten Emilie Hillert 2017. [4] Två forskare beskriver hur Migrationsverket ”ändrar” på lagarna genom successiv glidning i de rättsliga ställningstagandena.[5]
Självklart är denna tolkning och ifyllnad av lagen, liksom den förändring i den rättsliga tillämpningen som migrationsverket uttrycker, ett spel i samförstånd med landets politiska ledning. Utan berörd ministers stöd vore detta inte möjligt. Var huvudansvaret ligger skall inte glömmas. Men vi, som läst otaliga asylutredningar, kan också konstatera att enskilda handläggare medvetet vantolkar, felöversätter och ifrågasätter de asylsökandes berättelser på grunder som skapar en känsla av total rättsosäkerhet, men också kan ses som ett agerande som går utöver de angivna riktlinjerna. De stora utredningar som gjorts rörande kristna konvertiter (kapitel 4.8), HBTQi-ärenden (kapitel 4.6) liksom de ovetenskapliga medicinska åldersutredningarna (kapitel 4.3) visar med stor tydlighet detta.
”Utan en tjänstvillig byråkrati hade förintelsen inte varit möjlig” – utan en tjänstvillig byråkrati är inte heller de rättsosäkra utvisningarna möjliga. Slutsatsen är ofrånkomlig för den som följt utvecklingen under åren efter 2015. Detta inbegriper inte bara tjänstemän i migrationsverket utan i hög grad också migrationsdomstolen, de juridiskt sakkunniga och de politiskt utsedda lekmannadomare som lättvindigt, ibland utifrån en egen agenda och oftast utan egen prövning, accepterar migrationsverkets myndighetsbeslut, hur dessa än kommit till och vilka uppenbara svagheter de än lider av. Detta trots att de som domstol borde värna om rättssäkerhet, om sina domarlöften och domstolens självständighet.
Att det skett en politisering av hela migrationsprocessen är påtagligt, i sig ett oroande tecken i en demokrati. De än så länge tydliga konsekvenserna av att politiska signaler påverkar rättsprocessen är den ökande rättsosäkerheten. I en fungerande rättsstat står rättsväsendet emot och markerar sin självständighet. Hovrättsrådet Nanna Töcksberg Zelano uttryckte det så: ”En slarvigt skriven dom, ett ogenomtänkt resonemang, ett förbigående av ett anfört argument, en förväxling med någon annan afghan räcker för att skapa tvivel på om det skett en rättvis prövning. Än värre är intrycket av att utgången är bestämd i förväg och uppifrån.”[6] Vi är många engagerade i civilsamhället som kan bekräfta hennes erfarenheter.
Anonymiseringen av hela spelet bakom asylbesluten, av de informella kontakterna mellan regeringen och migrationsverkets ledning, av hur vägledande beslut tas och hur de rättsliga utlåtandena vinklas, vilka signaler som går ut till handläggare och beslutsfattare, till domstolar och partitrogna nämndemän, vilka som på olika nivåer bär ansvaret för det som sker, skapar en situation där ingen behöver stå till svars.
Vi har hamnat i ett läge som bär skrämmande likheter med det vi sett i det förflutna. En politisk debatt som förskjuter gränserna för det tillåtna alltmer. Politiska kontakter som har till syfte att säkra makten och därför legitimerar värderingar som slår mot humanism, rättssäkerhet och demokrati. Det är en illustration av hur processen började i det nazistiska Tyskland. Den process som ledde till det som ”aldrig skulle få hända igen”. Tecknen är idag oroande nog. Nazisterna hade inte Auschwitz för ögonen när de instiftade Nürnberglagarna i september 1935. Syftet var att åtskilja arier och judar, att ur en i princip helt assimilerad tysk-judisk befolkning skapa andra klassens medborgare och att på sikt fördriva denna grupp ur det tyska samhället.[7]
Författaren Margaret Atwood bygger sina böcker på omfattande forskning. I en intervju formulerar hon sina erfarenheter:[8] ”Vet du att för att skapa ett totalitärt samhälle behöver du bara runt 25, 30 procent av befolkningen? Du behöver inte ens ha en majoritet på din sida. Det räcker med 30 procent. Det är då det tippar över”. Hon fortsätter: ”När tiderna är dåliga, eller uppfattas som dåliga är det lätt för oss att falla för enkla lösningar. … Samhällen blir auktoritära när vi kombinerar vår längtan efter det perfekta samhället med att vi hittar en grupp som blir syndabockar.” Hon påpekar också att terrorn alltid bygger på tidigare strukturer. Att visa på terrorns rötter och visa på de skott som växer upp där de avhuggna stammarna stått, ger både insikt och handlingsberedskap.
Att dra paralleller till det förflutna bidrar till att skapa förståelse för vad som sker och kan ske i samtiden. Det håller också minnena vid liv. Det är snarare när man gör nazismens förbrytelser till något ojämförligt som vi förminskar dess betydelse. Då vänder vi bort blicken ifrån allvaret i de tendenser som är synliga omkring oss i stället för att dra nytta av det förflutnas erfarenheter.
Barnläkaren Henry Ascher varnar oss för att glömma ”Nürnbergrättegångarnas universella slutsatser och markeringen av att varje människa bär ett ansvar för sina egna handlingar”.[9] Handläggaren som formulerar ett avslag som inte överensstämmer med asylutredningens slutsatser, eller som förnekar de uppenbara skyddsskäl som sänder en människa på flykt tillbaka till undergång, bär ett eget ansvar, oavsett om det från ledningen finns order att motivera en utvisning. Politiker som – oftast mot bättre vetande – upprepar att ”vuxna män utan asylskäl” måste bort ur landet, för ”ett nej skall vara ett nej”, har också ett eget ansvar utöver följsamheten till partiledningar som satt makten före rättssäkerheten.
Vem bär ansvaret för de traumatiserade barn som såg sin mamma föras bort mellan poliser i Sverige, barn med minnen av kriget tydliga i uppspärrade ögon?
Ansvaret försvinner inte i frasen: ”jag lyder bara order”. I dag hör vi från både politiker och tjänstemän att vi måste ”effektivisera verkställigheten”. Vi har sett att tjänstemän på skolor och i socialtjänst lyder order och lämnar ut adresser och andra uppgifter om flyktingar. Vi har politiska partier som vill kriminalisera dem som hjälper papperslösa.
Jakten på de mest utsatta går vidare. Vi hör gränspolisen i Skåne tydliggöra att ”detta är bara början”.[10] Vi kan se hur människovärdet villkoras. Vi vet från historien hur etniska rensningar har genomförts där först grupper har utpekats, avgränsats och isolerats.
Sverigedemokraterna har varit tydliga med att det inte bara skall vara brottsligt att gömma papperslösa utan att det också ska vara en plikt att polisanmäla en granne som gömmer papperslösa. Vi kan se att andra partier tassar i deras fotspår. Låt oss då minnas att i ett sådant angivarsamhälle miste Anne Frank sitt liv, i ett sådant samhälle räddade Irena Sendler 2 500 judiska barn med uppenbar risk för sitt liv. 2010 skändades hennes grav med antijudiska hatord.
Det är dags att välja!
[1] Hilberg Raul. The Destruction of the European Jews. Första utgåvan Quadrangle books 1961.
[2] Arendt, Hanna. Den banala ondskan: Eichmann i Jerusalem. Övers. Lundberg, B Lundberg, I. Första utgåvan Aldus/Bonniers 1964.
[3] Bortz, Olof. ”I wanted to know how this deed was done”: Raul Hilberg, the Holocaust and History. Avhandling, Stockholms universitet 2017 http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1093305&dswid=-8156
[4] Hillert E. Invandrare hindrar från att göra rätt för sig. Magasinet Paragraf 2017 09 29. https://www.magasinetparagraf.se/nyheter/50232-invandrare-hindras-fran-att-fa-arbeta-och-gora-ratt-for-sig/
[5] Lundberg, A; Jansson-Keshavarz, S. Migrationsverket ändrar på lagens innehåll för att ensamkommande barn inte beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Juridisk tidskrift 2018-19;4 https://docplayer.se/137778144-Anna-lundberg-sofi-jansson-keshavarz.html
[6] Töcksberg Zelano, Nanna. Rättssäkerheten bara en kuliss på Migrationsverket. Göteborgsposten 2017 11 30 https://www.gp.se/debatt/r%C3%A4ttss%C3%A4kerheten-bara-en-kuliss-p%C3%A5-migrationsverket-1.4876961
[7] Bortz, Olof. Historiska paralleller är viktiga för att minnas Förintelsen. DN debatt 2020 07 21 https://www.dn.se/kultur-noje/olof-bortz-historiska-paralleller-ar-viktiga-for-att-minnas-forintelsen/
[8] Atwood, Margaret. Något i den mänskliga själen längtar efter dominans och diktatur. DN Kultur 2019 09 10. https://www.dn.se/kultur-noje/margaret-atwood-nagot-i-den-manskliga-sjalen-langtar-efter-dominans-och-diktatur/
[9] Ascher, Henry. Att lyda order är farligt. Göteborgs Fria 2016 12 08 http://www.goteborgsfria.se/artikel/125985
[10] Gränspolisen tar hjälp av Malmö stad att hitta papperslösa barnfamiljer som ska utvisas. Sydsvenskan 2016 11 29 http://www.sydsvenskan.se/2016-11-29/granspolisen-far-hjalp-av-malmo-stad-att-hitta-papperslosa-barnfamiljer-som-ska-utvisas