”Det nya lagförslaget måste beskrivas som djupt inhumant, upprörande och cyniskt. Hur mycket lidande krävs för att få stanna i Sverige för den som flytt ett helvete i ett förtvivlat hopp om ett värdigt liv i vårt land?”
Etikkommissionen i Sverige bildades 2010 och är ett politiskt och religiöst obundet nätverk för mänskliga rättigheter i asylprocessen. Etikkommissionen är medlem i FARR.
Författare: Solveig Freudenthal. Version 22.3.2021
Syftet med Etikkommissionen i Sverige är att verka för att mänskliga rättigheter tillämpas för asylsökande och papperslösa i behov av skydd; upplysa allmänheten och vittna om den förda flyktingpolitiken samt väcka debatt om situationen för de skyddsbehövande genom media, via nätet samt genom möten och kulturaktiviteter; agera för att engagera medborgarrättsvittnen i asylprocessen och bistå enskilda asylsökande; bidra till att synen på människor i behov av skydd blir generös och human; försvara rätten till asyl och bidra till att den upprätthålls.
Etikkommissionen i Sverige har sedan dess bildande arrangerat ett stort antal offentliga möten i syfte att väcka debatt och informera om vad som sker i Sverige, om den rättsosäkerhet som råder och hur mänskliga rättigheter inte beaktas. Dessa möten har ofta ägt rum på ABF i Stockholm där läkare, advokater, forskare och författare m.fl. har informerat och vittnat om den förda flyktingpolitiken och konsekvenserna av densamma. Flera rapporter har sammanställts genom åren gällande Sveriges asylpolitik och bristen på rättssäkerhet[1], bl.a. Barnen utan röst[2], 2012; Dom har tagit mitt liv men inte dödat mig[3], en rapport om våldtagna kvinnor på flykt som fått avslag på ansökan om asyl och skydd i Sverige, 2014; En stulen barndom – Rapport om hur svensk asylpolitik krossar familjer och sviker barns mänskliga rättigheter[4] (2018) av Amanda Gulger & Josefin Sikström (Södertörns högskola) i samarbete med Etikkommissionen i Sverige.
När asylpolitiken hårdnade i Sverige och hela Europa 2015, var Etikkommissionen en av organisationerna som startade Folkkampanjen för Asylrätt[5] och skrev i mars 2016 ett yttrande över lagrådsremissen Begränsning av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige som avslutades med orden[6]: ”Det nya lagförslaget måste beskrivas som djupt inhumant, upprörande och cyniskt. Hur mycket lidande krävs för att få stanna i Sverige för den som flytt ett helvete i ett förtvivlat hopp om ett värdigt liv i vårt land? Etikkommissionen anser att förslaget bör dras tillbaka i sin helhet och omarbetas i grunden”.
2019 samlade Etikkommissionen ett antal läkare, psykiatriker, psykologer, jurister och volontärer för att gemensamt skriva en rapport[7] med syftet att med konkreta exempel på humanitära nödsituationer visa på behovet av att återinföra humanitära skäl i asyllagstiftningen och dess praxis. Rapporten visade på utsatta grupper där humanitära skäl för asyl är särskilt starka såsom för barn med grava funktionsnedsättningar, barn och unga med uppgivenhetssyndrom, och svårt sjuka personer i vars hemländer adekvat vård inte är tillgänglig, samt unga ensamkommande. Rapporten överlämnades till den parlamentariska kommittén för utredning av den framtida svenska migrationspolitiken (Ju2019:01) och där betonades även att Etikkommissionen särskilt välkomnat januariavtalets punkt 67: ”Partierna är överens om att driva en ny humanitär skyddsgrund i den parlamentariska kommittén”.
Hösten 2019 när två unga vuxna uppmärksammades i media för att de som barn tvingats spela apatiska beslöt läkaren Elisabeth Hultcrantz att skriva ner några av de barns historia som hon själv varit engagerad i. Detta för att ge röst åt det stora antal unga människor levt med uppgivenhetssyndrom i flera år och som idag helst vill glömma ett svårt förflutet och inte orkar att ånyo bli misstänkliggjorda. Skrivandet ledde slutligen till debattboken Om dessa vore svenska barn …[8] Boken består av cirka 15 olika berättelser med utgångspunkt i flyktingärenden som alla av olika anledningar initialt har nekats uppehållsrätt i landet.
Genom dessa vill Elisabeth peka på olika aspekter i själva asylprocessen, att det blivit avslag för att man helt enkelt vetat för lite om familjens bakgrund och därför inte trott på deras historia. Boken är utgiven i samarbete med Etikkommissionen och presenterades på ett seminarium och årsmöte på ABF i Stockholm i september 2020. Vid detta möte deltog även Louise Dane som är fil.dr. i offentlig rätt med inriktning mot migrationsrätt och barnrätt och hon talade om ”Betydelsen av principen om barnets bästa i migrationsärenden. Lagen och tillämpningen och allt som krockar.”
Många av etikkommissionens medlemmar arbetar med enskilda ärenden såväl i Stockholm som runt om i landet. Ett stort antal människor gör ett hängivet arbete för att stödja och bistå asylsökande och papperslösa, vuxna och barn med uppgivenhetssyndrom samt barn med svåra funktionshinder för att de skall få sina mänskliga rättigheter tillgodosedda och en rättvis och human behandling i kampen att få uppehållstillstånd i Sverige. Flera medlemmar har arbetat som volontärer på Läkare i Världens psykosociala mottagning i Stockholm som också erbjuder juridisk rådgivning med fokus på asyl och migrationsrätt för personer som är papperslösa (se annat kapitel).
[1] Rapporter. Etikkommissionen i Sverige. www.etikkommissionenisverige/rapporter
[2] Barnen utan röst. Etikkommissionen i Sverige 2012. https://etikkommissionenisverige.se/barnen-utan-rost/
[3] Dom har tagit mitt liv men inte dödat mig. Etikkommissionen i Sverige 2014. http://etikkommissionenisverige.se/kvinnorapporten/
[4] Gulger, Amanda; Sikström, Josefin. En stulen barndom. Rapport om hur svensk asylpolitik krossar familjer och sviker barns mänskliga rättigheter. Etikkommissionen i Sverige 2018. https://etikkommissionenisverige.se/en-stulen-barndom-barnrattsrapport-2018/
[5] Folkkampanjen för asylrätt https://www.folkkampanjforasylratt.se/
[6] www.etikkommissionenisverige/artiklar
[7] Partierna är överens om att driva en ny humanitär skyddsgrund i den parlamentariska kommittén http://etikkommissionenisverige.se/partierna-ar-overens-om-att-driva-en-ny-humanitar-skyddsgrund-i-den-parlamentariska-kommitten/
[8] Hultcrantz, Elisabeth. Om dessa vore svenska barn … Vulkan 2020. 171 s. ISBN 9789189219526 https://www.vulkanmedia.se/om-dessa-vore-svenska-barn/